Mitt totem

Korpen har alltid varit mitt totem, mitt kraftdjur. Det vet ni som läst bloggen ända sedan jag började väva in min andlighet i den. Första gången jag förstod att vi skulle ha en speciell relation var natten efter första kursdagen med Åsa då jag vaknade mitt i natten av att det satt en kraxande korp på brandstegen utanför vårt ena sovrumsfönster. Sedsn har de dykt upp titt som tätt i mitt liv och alltid i ett tillstånd av andlighet. För mig finns två tecken på att jag har kontakt just då, att jag är på rätt spår eller att teamet vill mig nåt; det kommer en eller flera kirpar i fysisk skepnad eller på TVn, i tidningar el. dyl eller så får jag mina välkända ‘huvudpirrningar’. Det senare inträffar ju flera gånger dagligen.

Inom shamanismen säger man att korpen står för att man just då är sitt högsta andliga jag eller stark intuition så det känns fint att just korpen valt mig för sitt uppdrag. För det är så med allt andligt, du väljer inte utan får saker valda åt dig. Du väljer inte guider eller änglar att jobba tillsammand med, du köper inte de kristaller du vill ha eller väljer själv vilka upplevelser och budskap du vill få till dig – allt kommer till dig valt av en annan, högre och större, makt och det är bara att släppa taget helt och lita till att det är för det bästa för dig och den aktuella situationen.

Korpen är för mig en fin påminnelse över mina förmågor och mitt arbete och påminnelser behöver vi alla, speciellt förvirrade amningshjärnor till trebarnsmorsor! 😉


Tipsa gärna dina vänner om detta inlägg:

6 kommentarer till “Mitt totem”

  1. Jag ser och hör ofta korpar här hemma och tänker alltid på dig då!

    Gött att ha något som ruskar om amningshjärnan – set kan ju behövas 🙂

  2. Ellinor: Så fint att du tänker på mig. 🙂

  3. Det är så himla märkligt. Jag har under den senaste veckan stött på korpar nästan dagligen (på ett nära plan) som har suttit nära där jag befunnit dig. Jag gick in på din blogg igår i och med att jag visste att du skrivit om vad de står för tidigare och idag skriver du om det igen. Tack!

  4. Therese: Ja du ser, det finns ingen slump. 😉

  5. Precis så är det – vi blir valda! Sen kan det vara olika saker som väljer en, beroende på var man är i livet just då. Ibland kan det vara något man verkligen inte skulle ha valt själv, men efter ett tag inser man oftast att det var för att man behöver något särskilt, stöd, en lektion eller en påminnelse. 🙂

  6. Älvan: Precis så är det ju. Exakt!!! 🙂