Tre mirakel

Love är alldeles strax 8 månader. I åtta ofattbara månader har vi fått rå om ännu ett mirakel. Åtta månader som gått så vanvettigt hiskeligt fort att det inte längre känns som 5 år till jag får han honom hemma utan på sin höjd 5 månader. Tiden går fort när man har roligt, och roligt är verkligen livet med våra tre mirakel!

Det bästa med att vara förälder förutom den ofantliga mängd kärlek man ALLTID får är alla lärdomar barnen ger. Som hemmaarbetande mamma träffas vi jämt, hela dagarna och oftast alla kvällar, vilket gör att vi är sjukt sammansvetsade, jag och barnen. Det är vi mot världen i alla lägen; ‘Team Harju’ brukar Leon säga. 😉

Leon är den som lär mig att vara eftertänksam. Han studerar alltid en situation innan och använder sin otroliga intelligens att klura på utgångsscenariot så att han på förhand vet vad som kommer att hända så att han är beredd på hur han ska handskas med allt. I denna beräkning tar han också motgångar vilket är otroligt för en femåring.
Han lär mig att våga vara känslig och att lyssna till magkänslan/intuitionen och att visa omsorg för andra. De empatiska förmågor han besitter har jag inte sett hos nån annan.
Då han säger saker som ‘Du är verkligen en toppenmamma!’, ‘Du är min bästis!’ eller ‘Vi ska alltid vara tillsammans!’ så översvämmas både hjärta och ögon…

Luna är den som varje dag lär mig att jag kan ALLT – om inte annat är allt värt minst ett försök.. till! 😉 Hon lär mig att jag är modigare än jag tror och att om man tror att man är fantastisk så blir man det.
Hon påminner mig regelbundet om att järnvilja löser allt, problem är bästa drivet och till för att lösas och att jag inte ska ta skit. Hon kommer inte bara att stå längst fram på barrikaderna – hon kommer att bygga de, själv, innan hon armbågar sig längst fram i leden.
Denna älskade lilla trasselsudd som inte har blöja längre som kommer med morgonrufsigt hår och säger ‘Bästa mamma!’ eller ‘Aldrig lämna dig!’ är mitt livs bästa peppinspiratör!

Lille Love som är lugnet själv. Som har all tid i världen och som alltid tar sig tid till att stanna upp och vara. Att en så liten bebis kunde vara så mindful? Han tycker om trygghet och vanor och kan sitta hur länge som helst och pilla på exakt samma sak på exakt samma sätt. Han är så lycklig och nöjd med tillvaron och är gärna själv men tycker det är så mycket bättre när vi är tillsammans.
Då han lägger båda sina händer på mina kinder och ger en blöt puss och liksom ‘gnager’ med sin tandlösa skinnrad är jag redan i himlen.

image

Ni älskade barn som är vårt allt! Så olika men ändå så lika! Alla mjuka och godhjärtade med stor rättspatos. Kärleksfulla och kramgoa och mina allra största idoler! Det är ni som är toppen och de bästa och ja – vi ska ALLTID vara tillsammans; allt annat är fullkomligt otänkbart! ♥♥♥


Tipsa gärna dina vänner om detta inlägg:

12 kommentarer till “Tre mirakel”

  1. Du skriver alltid så fint om era barn, detta är inte första och sannolikt inte sista gången jag blir rörd över dina ord!

    Du lär mig också att i större utsträckning stanna upp och reflektera över mina barn och deras egenskaper.

  2. Ellinor: Så fint. Tack snälla! ♥

  3. Fint skrivet 🙂 *kram*

  4. Annica i Hunsen: Tack! 🙂

    Kramalin

  5. Fint skrivet! Fantastiskt att se sina barn som livslärare, istället för att bara tro att man själv ska fostra.

  6. Ett Eko: Tack! 🙂 För mig är det viktigt att se att våra tre är olika och därför måste bemötas på olika sätt. 🙂

  7. så fint skrivet!

    träffar barn varje dag på jobbet och de är så himla söta! jag slutar aldrig fascineras utav dem och alla de frågor de ställer till en. Längtar till den dagen jag har egna barn som jag får ta hand om och mysa med.

  8. lisa: Det är det bästa som finns! ♥

  9. Vilken fantastisk och underbar beskrivning av det käraste vi har. Jag läser med ett leende på läpparna <3
    Kram Åsa

  10. Åsa: Så härligt att höra! ♥ Tack!

    Stor kram!!!

  11. Nydelig skrevet <3

  12. Balanse: Tack rara! 🙂

Lämna gärna en kommentar