Fuck genus, fuck Lindex-personalen eller vaddå?

I det här inlägget som Underbaraclara skrivit så tipsade en läsare om ett annat inlägg, nämligen detta.

Eftersom läsarna hos Clara förfasades var jag också tvungen att läsa och ja, jag förfasas också. Vad är det för svar? Och hur tänker man som inte kan tänka längre än så? Och så hemskt att pojkarna ‘busar runt på ett annat sätt!’

Nej usch och fy för denna mentalitet, så länge folk resonerar så kommer det att heta pojk- och flickavdelningar i affärerna också! 🙁

Hittade i en helt annan blogg en tröja från Lindex innan jul som det var lussebullar på. Då Leon inte fick någon renodlad tomtedräkt i år tänkte jag att han skulle få den för att ha på Lucia tillsammans med ekoleggings, ekotofflor och ekotomteluva.
En kollega som själv har barn skulle in till stan och kunde gå in på Lindex åt mig. Där inne köpte hon tröjan till mig och en tröja med motiv från ‘Tillbaka till vildingarnas land’ åt sin egen son. I påsen som hon lämnade till mig med min tröja låg kvittot så jag skulle se vad jag var skyldig henne. Jag blev dock väldigt osäker eftersom ett ‘flickplagg’ kostade 99 :- och ett ‘pojkplagg’ kostade 129 :- Vi fick således gå in på Lindex hemsida och leta rätt på lussebullströjan för att se att den kostade 99 :- och att det alltså var den som var ett ‘flickplagg’. Ojojoj, de skulle bara veta hur min ‘snoppförsedda’ flicka burit den, även efter jul!
Nu är detta inte för att hänga ut Lindex, då jag upplever att det är precis lika med genustänket och indelningen även på KappAhl, HM, Åhléns med flera…

Hur tänker ni? Vad är era upplevelser?


Tipsa gärna dina vänner om detta inlägg:

17 kommentarer till “Fuck genus, fuck Lindex-personalen eller vaddå?”

  1. När jag jobbade i butik och bland annat sålde barnkläder blev jag mer upprörd över kundernas inställning än av själva butikens. Folk kom in och ville ha t ex en overall i en viss stl. Visst, sa jag, den finns i rött. Men se, det gick inte, för det var ju en POJKE som skulle ha den. Och pojkar kan ju inte ha rött, tydligen. Vansinnigt.
    Nu är det här tio år sedan, så jag hoppas att det är bättre nu, även om affärernas utbud inte tyder på det.

  2. Jag är tyvärr inte förvånad. Såhär har det varit sedan jag började köpa barnkläder 2004, och jag ser ingen förbättring. Som du säger är det likadant på de flesta andra affärer.
    Nu var ju den där expediten ovanligt puckad, men hon har förmodligen inget att göra med storlekarna på Lindex kläder utan försökte bara sälja.

  3. Ylva: Precis! Felet är ju liksom inte hennes, men man häpnar över hur folk tänker…

  4. Har faktiskt inte reflekterat så mycket över det, men det stämmer ju precis. Vi gillar t.ex. att ha tights till vår lillskrutt och då står det ”plagg flick” på kvittot. Nu köper vi mest ekokläder från andra ställen än t.ex. Lindex, H&M, KappAhl (älskar f.ö. tightsen från DUNS!!) och då stöter man faktiskt inte på denna uppdelning på samma sätt. Det verkar liksom finnas ett annat unisex-tänk. För att dra det lite längre så kan man ju undra om det är så att mer eko-medvetna människor också har ett annat genustänk?

  5. Jenny: Jo, det tror jag de har! Och sen tror jag det bottnar i ett annat hållbarhetstänk. Man vet att kunderna vill att plaggen ska kunna ärvas vidare och då gär man dem ‘mer diskreta’ i könsindelning.

  6. Har läst igenom inläggen och tycker också att det här med kläder och barn har kommit till något av en gräns. Barn är barn!! Barn behöver kläder som är enkla att röra sig/leka i, kläder som är mjuka och behagliga, kläder utan gifter, kläder som helt enkelt är gjorda för barn. Själv tycker jag att kläderna överhuvudtaget inte behöver signalera något förutom att den lilla personen ifråga är barn. Vi föräldrar för över på våra barn att kläder är viktiga, utseende är viktigt och detta gäller nog framför allt vad gäller flickorna.

    Tipset från mig är därför: Besök någon av alla kuliga loppisar. Live eller på nätet. Skriv in sökordet ”Retro” alternativt ”vintage” eller ett årtal 70-tal, 80-tal etc. på barnklädesfliken. Och då hittar ni de mest fantastiska, unika barnkläder i superkvalitet.

  7. Emelie: Jag håller med, varför ska det ens stå POJK eller FLICK? Räcker det inte med storlekarna? Sen ä’r det väl upp till var och en om man köper ‘tuffa, dödskalle-tröjor’ till sin tjej och klänning till sin pojke?

  8. Detta gör mig så förbannad att jag inte ens orkar skriva om det för jag kokar av ilska. Vet att det är dåligt av mig, men jag okrar inte vara arg just nu.

    Älskar unisex!!!

  9. Lisa: Ja, det är det! Jag tycker det är så ledsamt att folk inte kan slappna av mer och låta barnen välja lite mer. Än sen om det blir ‘lite för mycket rosa’ på en pojke eller om de ‘felmatchar’ färger?

  10. Det jag bli irriterad på i klädaffärer är att det är så uppdelat. På tjejsidan är det rött, rosa och lila. På killsidan är det blått och grönt. Jag vill gärna ha tuffa kläder till båda mina barn, men gärna grönt till Isolde och lila och rött till Ivar. Men det är nästan lönlöst att hitta såna kläder tycker jag! På tjejsidan är det gulligt och på killsidan är det tufft. Jag blir också irriterad på att på tjejsidan är det leggings och på killsidan är det jeans. Var har mysbyxorna i massa olika färger tagit vägen?

  11. Kristina (KIA): Håller med! På jobbet ser man nästan bara jeans på killar nu för tiden och de är inte alls lika mjuka och sköna att röra sig i och leka med. Och om nu ‘killar busar runt mer’ så borde det väl även finnas åt dem? Så butikerna talar liksom emot sig själva!

  12. Jag har ingen erfarenhet av detta men en tanke som ploppar upp är: Flickor lär ju få problem med uppfattningen av sin kropp väldigt tidigt om de inte kan ha rätt storlek. För kan det inte bli så om en flicka i tex. 116 cl inte kan tröjan i den storleken? Kasst. Modeindustrin har en hel del att arbeta med. I bland kan det vara bra att gå före och inte bara hävda ”marknaden kräver”.

  13. Anna Eleonor: Helt rätt! Cudos!

  14. Usch, jag håller med Lisa och blir helt upprörd.
    Kan inte barn få vara barn och bara det!

  15. Petra: Precis!

  16. Måste säga att Blingo och po.p är mina favoriter. Man kan köpa barnkläder där. Jag har aldrig varit ute efter killkläder eller tjejkläder. F har hittills aldrig bett om att få någon speciellt typ av kläder (förutom Hello Kitty kalsonger då, men det verkar inte finnas) så därför kör vi med praktiska, sköna, färgglada plagg som inte placerar honom i något fack eller ger något spciellt budskap.

  17. Lisa: Håller med! Ekomässigt på webben är Katvig och Duns också kanon – inga könsfördelningar där!

    Du tror inte det kan finnas trosor i mer boxer/hipstermodell med Hello Kitty han skulle kunna ha som kalsong? Typ HM?